Narkotika brott

Åboland

Misstänkta i droghärvan kan klara sig utan straff

Det pågår en livlig diskussion på svenska.yle.fi om nyheten att elever i Katedralskolan i Åbo är misstänkta för narkotikabrott.
Vissa läsarkommentarer handlar om vilka påföljder som ungdomarna råkar ut för i och med att de nu är med i en polisutredning och här försöker vi reda ut en del av begreppen.

En ung, 15 till 17 år gammal, förstagångsförbrytare som blivit fast för innehav av lätt narkotika kan undgå såväl böter som att hamna i straffregistret. Åklagaren kan välja ge en anmärkning åt personen och tala den till rätta vid ett samtal där polisen, sociala myndigheterna och föräldrarna deltar.

Polisen kan också välja att ge böter till en person som begått narkotikabrott, böter som åklagaren fastställer.

Följder

• Innehav eller bruk av narkotika leder alltid åtminstone till en anmärkning. Böter eller fängelse kan också följa.
• Försäljning eller distribuering av narkotika leder alltid till åtalsprövning och behandling i rätten. Maximistraffet för försäljning av narkotika är två års fängelse.
• En anmärkning om narkotikabruk kan försvåra möjligheterna att få körkort, skjutvapentillstånd eller tillstånd att fungera som ordningsvakt.
• Uppbådet kan sjutas upp för den som blivit fast för att ha använt narkotika.
• När det gäller minderåriga som åker fast för narkotikabrott görs alltid en barnskyddsanmälan.

(Källa: polisen)

Efter polisens utredning är det upp till åklagare att föra ärendet vidare till domstol eller inte.

Vilket register man hamnar i beror på hur grovt brott man gjort sig skyldig till.

Polisens register

Då man är med i en polisutredning hamnar man i ett brottsutredningsregister hos polisen. Registret är främst för polisens interna bruk och därifrån raderas man inte. Enskilda poliser och vissa myndigheter kan kolla dina register men för det krävs en särskild orsak till att de gör det. Samtliga poliser som kollar ditt polisregister lämnar ett elektroniskt spår efter sig.

Det finns fall då privatpersoner själva inte har tillgång till polisens register. Till exempel om man ingår i en pågående utredning.

Polisen har också ett polisregister och du har rätt att kolla en del av vad polisen skrivit om dig i registret vilket kan behövas då du söker vissa jobb. Vill du till exempel börja arbeta åt ett bevakningsföretag så är det troligt att företaget vill att du visar ifall du är med i polisregistret och vilken slags brott du eventuellt begått.

Det finns en rad olika bestämmelser om när man tas bort ur polisregistret, men om man exempelvis är misstänkt för ett brott som kan ge böter så tas det bort ur registret fem år efter att ärendet förts vidare till åklagaren.

Straffregistret

Straffregistret sköts avRättsregistercentralen i Tavastehus. I registret hamnar man om man gör sig skyldig till tillräckligt grova brott.

Straffregistret har man själv och specifika myndigheter tillgång till. Då man söker till vissa utbildningar eller vissa jobb kan arbetsgivaren kräva att du visar ett utdrag ur ditt straffregister – eller ett intyg att du inte finns med i straffregistret.

Om man i domstol enbart döms till böter så hamnar man inte automatiskt med i straffregistret. Man hamnar inte heller i straffregistret om polisen ger en böter.

I straffregistret finns de som exempelvis döms till böter och/eller ungdomsstraff, samhällstjänst, villkorligt fängelse och fängelse.

Tilldöms man böter med samhällstjänst eller villkorligt fängelse finns man i registret i fem år. Döms man till ovillkorligt fängelse i maximalt två år så finns man i registret i tio år och döms man till ett längre fängelsestraff finns man med i registret i 20 år.

Yle.fi 11.9.2014
http://svenska.yle.fi/artikel/2014/09/11/misstankta-i-drogharvan-kan-klara-sig-utan-straff

Barnskyddet i Finland

Israel och Palestina konflikten

Arbetsmarknaden

Arbetslöshet

EU, parlamentariker från Finland

Ordningsbot hbl 2014

Ungdomsparlamentet - politiker nonstop

Vi fick ställa frågor till riksdagsledamöterna Tuomo Puumala (centern), Aino-Kaisa Pekonen (vf), Sofia Vikman (saml) och Antti Lindtman (sd). Nu börjar övningen i riksdagens plenisal, klockan tolv börjar plenum.

Ungdomsparlamentet

Andreas Aalto och Jannica Savander från nian är i dag på Ungdomsparlamentet i Riksdagen. Ni kan följa med vad som händer här på bloggen, på riksdagen.fi/webbsändning och på nuortenparlamentti.blogspot.fi.  

Insändare

Insändare

Jag skulle definiera ordet mobbning som en handling där en person regelbundet blir retad av en eller flera personer. Andra definierar säkert ordet mobbning helt annorlunda, till exempel kan det vid mobbning uppstå flera offer än ett. Såklart är den mobbade ett offer, men lika bra kan den som mobbar ha det dåligt. Kanske mobbaren har problem med familjen eller vänner?

Mobbning kan uppstå i flera olika sammanhang mellan alla människor. Jag vet hur bra och mäktig mobbaren kan känna sig av att reta en annan person, men i något skede i livet kommer personen troligtvis att ångra mobbningen. Den mobbade kommer dessutom att bli påverkad av detta för resten av livet. Eftersom att mobbningen kan definieras på så många olika sätt och det finns flera synvinklar på mobbning, kan en person tolka en viss händelse som mobbning medan en annan kan se det som ett skämt.

I skolan tycker jag att lärare mycket dåligt uppmärksammar mobbningen. Jag tror att mobbning inte alltid behöver vara något desto större, endast en blick kan göra en person ledsen. 

Troligtvis försöker mobbaren gömma sanningen om mobbandet. Jag tror att det också är mycket vanligt att den mobbade inte vågar tala om mobbningen för lärare. Det kan hända att mobbaren har hotat den mobbade om han eller hon går och pratar om mobbningen till lärare eller vuxna. Om elever fritt och anonymt skulle få skriva om mobbningen i sin omgivning tror jag att lärarna skulle få mycket mer ut av det än med att prata åt eleverna. Jag tycker att man skulle kunna använda sig av den här metoden oftare också i andra sammanhang.

Barn och ungdomar behöver vuxnas hjälp för att få slut på indirekt mobbning. I indirekt mobbning möts inte mobbaren och den mobbade nödvändigtvis ansikte mot ansikte, men detta gör det knappast lättare för den mobbade. I den här formen av mobbning försöker mobbaren få offrets sociala förhållanden att försämras, till exempel kan mobbaren sprida elaka lögner om den mobbade och få flera av den mobbades vänner att börja undvika denna eller rentav börja reta honom eller henne. Den här formen av mobbning lämnar inte nödvändigtvis fysiska spår efter sig men den mobbades självförtroende kan försämras radikalt.

Även de elever som inte själva mobbar någon annan men som ser på och kanske skrattar åt mobbandet, kan göra att mobbningen fortsätter. Mobbaren kan känna sig tuff och populär då han eller hon får flera människors uppmärksamhet. Problemet är alltså inte endast mobbaren utan också människor som ser på mobbningen.

Ett sätt att undvika mobbning kan vara att föräldrar håller bättre kontakt med de människor som barnet är med. Man kan bra tänka sig att en person snarare mobbar en okänd person, istället för en person som föräldrarna känner. Därför tycker jag att tillställningar i skolor, dit föräldrarna är inbjudna, borde öka.

Mikaela

Instuderingsfrågor avsnitt 6 och 8 (politik, val, kommunen, riksdagen, regeringen, presidenten)

Instuderingsfrågor i samhällslära avsnitt 6 och 8 (s. 140-167, 183-212)

1.      Vad med menas med utomparlamentariska metoder?

2.      Vad menas med terrorism?

3.      Hur kan demokratin öka i skolan?

4.      Vilka är de politiska valen i Finland?

5.      Vilka regler gäller för rösträtten i Finland?

6.      Vad menas med valhemlighet, valfusk, kandidat och valbar?

7.      Varför är det bra att rösta?

8.      Vilka är våra valperioder?

9.      Vad menas med referendum?

10.  Vilka är våra största politiska partier och var ligger de på den poliska skalan?

11.  Vad menas med den politiska indelningen höger-vänster?

12.  Vilka är de viktigaste politiska idéerna? Vad står de för?

13.  Vad menas med uttrycket välfärdsstat?

14.  Vad menas med uttrycket konsensus och kohandel?

15.  Hur gör partierna för att få rösten i ett val?

16.  Ge exempel på medborgarrörelser och vad de vill.

17.  Vad är ett fackförbund och vad vill de? Nämn de största.

18.  Vad är FSS och vad vill de?

19.  Vilken roll har den fjärde statsmakten? När man tänker på att upprätthålla demokratin?

20.  Vad menas med den kommunala självstyrelsen?

21.  Vilka uppgifter har kommunen?

22.  Vad är kommunalfullmäktige och vad har de för uppgift?

23.  Vad är kommunstyrelsen uppgifter? Frivilliga och obligatoriska.

24.  Vilken roll har nämnderna i en kommun? Vilka nämnder brukar det finnas?

25.  Hur kan en person vara medlem i flera kommuner samtidigt?

26.  Hur får kommunen inkomster och vad gör kommunen om inkomsterna inte räcker till?

27.  Vilka är kommunens utgifter?

28.  Varför vill staten att kommuner skall slås ihop i större enheter?

29.  Vad menas med demokrati och vilka olika slags demokratier finns det?

30.  Vad menas med diktatur?

31.  Vad är en republik? Ge exempel på ett land som är en republik.

32.   Vilka olika slags monarkier finns det?

33.  Hur fungerar riksdagen och vilken roll har den?

34.  Hur fungerar riksdagsvalet?

35.  Hur räknas rösterna i ett kommunalval ?

36.  Vad menas med vallokal, mandat, proportionellt val, majoritetsval och förhandsrösta?

37.  Vilka är riksdagens viktigaste uppgifter?

38.  Vilken roll har talmannen i riksdagen?

39.  Vilken uppgift har utskotten i riksdagen?

40.  Beskriv hur en lag kommer till.

41.  Hur kontrollerar riksdagen regeringen och varför?

42.  Berätta om regeringen och statsrådet.

43.  Vilken roll har statsministern?

44.  Vad gör ministrarna?

45.  Hur bildas en regering?

46.  Vilka olika typer av regeringar kan bildas? Vilka problem ka uppstå vid de olika sammansättningarna?

47.  Vilken roll har presidenten i Finland?

48.  Hur går ett presidentval till?

49.  Vilka är presidentens uppgifter?

50.  Borde Finland ha en stark president?

51.  Vilken roll har den offentliga förvaltningen?

52.  Vilka olika ministerier har vi och vilka tycker du är viktigast?

Insändare

Hur konservativ kan man bli?

Samhälle En klok människa sade en gång "hat föder hat", och det har ju personen helt rätt i. Men det är svårt att reagera på ett mindre hatiskt sätt när man t.ex. läser på Yles hemsida om Vitalyv Milonov som säger att "Vi borde skydda våra barn från homosexuella". Då är ju inte fallet heller så att herr Milonov är en person som inte har något att säga om saker i Ryssland. Nej, han är en av St. Petersburgs ledande politiker och han var han en av dem som ledde lagförslaget om den nya homopropagandalagen i Ryssland genom hela processen. "De är sjuka människor och vi vill inte att barnen ska se dem på gatorna", säger herr Milonov. Det börjar ju nästan låta som apartheid i Sydafrika under mitten av 1900-talet, eller hur? Man låter en hel ras eller folkgrupp lida, bara för att det finns någon som tror sig vara bättre.

Allt är ju inte så svart-vitt som jag kanske får det att låta, men hur ska världsbefolkningen någonsin kunna acceptera någonting nytt, om det finns konservativa människor som hela tiden trycker ner det nya?

Vi frågade vår präst på skriftskolelägret vad han tyckte om de homosexuellas äktenskap i kyrkan och han sade att det finns en framtid, men troligen kommer det att accepteras först om 20-30 år när de konservativa inte är aktiva längre, och kyrkan har fått in nytt blod. Men hur ska det någonsin kunna komma in nytt blod i kyrkan om det går så som det håller på att hända i Ryssland? Och vad händer då med de homosexuella?

När jag ser på hela den här röran tänker jag på vad som blir nästa steg. Om man i Ryssland kan tysta ner en minoritet, kan det då hända i andra länder? Kan man börja med att tysta ner de homosexuella i Finland, och sedan tysta ner en annan, som t.ex. finlandssvenskarna? Är det åt det hållet vi vill vara på väg, eller mot ett annat håll?

Mitt förslag är att vi försöker få deras åsikter om homosexualitet ändrade. Inte på det sättet som vissa kyrkor försöker få de homosexuella att ändra deras sexualitet, utan istället bara få in mera toleranta präster med öppna sinnen som kan ändra på saker och ting. För just nu är det egentligen bara de som motsätter sig i det stora hela. Därför måste alla vi människor med öppna sinnen se till att alla har samma rättigheter.

Andreas

Insändare

I artikeln Kyrkan + staten = sant? (HBL 1.2.2014) ifrågasätter Jenny Bäck kyrkan minst sagt speciella förhållande till staten. Det är en artikel som verkligen passar in i dagens debatt om kyrkan och dess rättigheter, framför allt vigselrätten. Varför är det bara kyrkan och staten som har rätt att viga personer? Vad har religionen gjort för att få en sådan rätt? Alla religiösa samfund har i praktiken möjlighet att viga, men det är helt omöjligt för icke-religiösa samfund att få den rätten. Enligt mig är det en viktig fråga som borde diskuteras, jag skulle väldigt gärna se att det gick att ansöka om att få vigselrätt.
Ett annat intressant privilegium kyrkan har är beskattningsrätten. Medan andra föreningar och samfund finansieras med hjälp av medlemsavgifter och donationer, fungerar kyrkan till en stor del på skattepengar.  De flesta är medlemmar i kyrkan och betalar kyrkoskatten utan att fundera, också de som inte på något sätt drar nytta av att kyrkan får deras pengar. Många är medlemmar i kyrkan för att ha rätt att gifta sig där. Vad skulle hända ifall kyrkan fråntogs vigselrätten? Skulle massor av människor skriva ut sig då, och skulle kyrkan därmed förlora väldiga mängder av skattepengar?
Kyrkans beskattningsrätt går att jämföra med YLE-skatten, och den har definitivt debatterats. Jag har däremot inte sett kyrkoskatten debatteras på samma sätt. Ifall YLE och kyrkan kan göra det, varför kan inte andra också göra det? Varför kan inte till exempel Hagelstamska skolans elevkårsstyrelse börja kräva in skatt av hela Finlands folk, eller ens eleverna i vår skola? Det är helt klart en gammal kvarleva från tiden då kyrkan i praktiken fungerade som stat, men i dagens samhälle behövs kyrkan inte längre på samma sätt. När vi har en stat som sköter i så gott som alla för samhället viktiga, icke-religiösa uppgifter borde kyrkan enligt mig inte ha sådana privilegier som den har nu. Enligt mig borde beskattningsrätten tas bort från alla utom staten, och vigselrätten borde kunna ges åt vilket samfund som helst så länge det kan motivera sig väl.

Jannica