Dråp eller en dödlig olycka?

Vad hände egentligen på Stockholmsgatan och är bilisten skyldig till den 60-åriga cyklistens död?

HBL 8.10.2015

 HBL 10.10.2015

Förstår du begreppen dråp, dödsvållande och att göra något uppsåtligt? Vad tycker du om domen? Både åklagaren och den åtalade har överklagat domen.

Lättläst om familjelagstiftningen

Papunet.net publicerar lättlästa nyheter och fakta på sin hemsida. Om du vill veta mer om äktenskap, äktenskapshinder, giftorätt, arvsrätt och äktenskapsförord rekommenderar jag att du öpnnar länken nedan!

http://papunet.net/ll-sidor/infopaket/lagar/familjelagstiftning/

Hur räknas rösterna i ett val? Visuellt material!

På vetamix.net finns det många intressanta filmklipp som ni kan ha nytta av!

I Finland har vi proportionella val enligt d'Hondts metod. Använd sökordet  Valmatematik-d'Hondts metod för att lära dig mer om rösträkningen!

Viktiga ord: jämförelsetal, mandat och valförbund.

Dödsolycka i Hertonäs

Följande artikel publicerades i HBL 2.9.2015

Vad har hänt? Vem tycker du att är ansvarig?
Vad innebär brottsrubriceringen dödsvållande?
Vad är det enligt artikeln som avgör om det är frågan om en olyckshändelse eller dödsvållande?

Använder du rätt begrepp?

Begrepp med anknytning till invandring

Invandrare:
Allmänt begrepp, som betecknar alla som flyttar från ett land till ett annat

Utlänning:
En person som inte är finsk medborgare.

Emigrant/immigrant:
Person som i permanent syfte flyttar från ett land till ett annat i avsikt att skaffa utkomst och bygga ett nytt liv i ett nytt land.

Flykting:
Person som befinner sig utanför sitt hemland och som har skälig orsak att vara rädd för att i sitt hemland bli utsatt för förföljelse p.g.a. ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åsikter. En person får flyktingstatus om någon stat beviljar honom eller henne asyl eller UNCHR erkänner honom eller henne som flykting.

Kvotflykting:
Person som UNCHR beviljat flyktingstatus och som fått inresetillstånd inom ramen för den flyktingkvot som årligen fattas beslut om i samband med statens budget.

Asylsökande:
Person som söker skydd och uppehållstillstånd i ett främmande land och som kan få flyktingsstatus om han eller hon beviljas asyl.

Återvandrare:  
En utlandsfinländare som återvänder till Finland. Begreppet tillämpas i Finland på före detta och nuvarande finländare samt på personer som har finländskt ursprung och kommer från f.d. Sovjetunionen.

Uppehållstillstånd:
Tillstånd som beviljas utlänningar för annat än turism eller därmed jämförbar kort vistelse och som tillåter personen i fråga att upprepade gånger komma till landet och vistas i landet.

Integration:
Med integration avses att en invandrare skaffar sig information och färdigheter med vilka han eller hon klarar sig i Finland, samt kan delta i arbetslivet och fungera som en jämställd medlem i samhället.

Integrationsfrämjande:
Med integrationsfrämjande avses de åtgärder som vidtas och resurser som arrangeras av myndigheterna för att främja integrationen.

UNCHR (www.unchr.org)

- Känner du någon invandrare? 

- Vad är det för skillnad på en asylsökande och en flykting?

Flyktingkrisen

Följande artikel i HBL 26.8.2015 behandlar flyktingkrisen i världen.

Rekordmånga flyr från sina hem

Tolv miljoner syrier är på flykt undan IS halshuggande fundamentalister, eller den egna regeringens bombplan. Bara 270 000 av dem har hittills nått Europa. Men syrierna är bara en liten del av världens 60 miljoner flyktingar, de är fler än någonsin förr.

Rekordmånga flyr från sina hem

Tolv miljoner syrier är på flykt undan IS halshuggande fundamentalister, eller den egna regeringens bombplan. Bara 270 000 av dem har hittills nått Europa. Men syrierna är bara en liten del av världens 60 miljoner flyktingar, de är fler än någonsin förr.

1945

Den värsta katastrofen till sjöss inträffade den 30 januari 1945 då fartyget Wilhelm Gustloff med över 10 000 tyska flyktingar ombord torpederades av en sovjetisk ubåt utanför Gdansk. Bara 1 230 kunde räddas ur det iskalla havet medan över 9 000 dog.

2015

Varje natt packas gummibåtar fulla med flyktingar på det turkiska fastlandet. Överresan till Greklands övärld och Europa tar några timmar. Tolv miljoner syrier är nu på flykt från sitt sönderbombade hemland. Hittills har 270 000 nått Europa.

Finlands flyktinghjälp räknar med att det i dag finns 60 miljoner flyktingar i världen. 38 miljoner inom det egna landets gränser, 22 miljoner i främmande land. 86 procent av flyktingarna finns i utvecklingsländer.

Av 23 miljoner syrier är nu tolv miljoner på flykt undan IS halshuggande fundamentalister och den egna regeringens bomber.

Av dem har fyra miljoner nått utlandet, 1,8 miljoner är i Turkiet, 1,1 miljoner i Libanon, 629 000 i Jordanien, 249 000 i Irak och 270 000 i Europa.

7,6 miljoner syrier är flyktingar i eget land som bara väntar på en chans att komma bort.

I alla tider har människan tvingats fly. Nedan några kända exempel:

Folkvandringarna

När romarriket försvagades under vår tideräknings första århundraden såg olika folk en chans att ta för sig. Det ledde till det som kallas ”de stora folkvandringarna” som pågick fram till 500 år efter Kristus.

Hunnerna kom från öst, bortom Svarta Havet, erövrade nuvarande Balkan och stora delar av Östeuropa. Hunnernas hövding Attila slog sig ner i nuvarande Ungern.

Germaner, goter, anglosaxare och vandaler vandrade Europa kors och tvärs och angrep varandra i jakten på bättre livsförhållanden. De fördelade det en gång så gigantiska romerska riket mellan sig.

Det är också under den här tiden som ugriska stammar antas ha etablerat sig i Finland.

Spaniens judar

Förföljelsen av judarna i Europa kulminerade (för första gången) i Spanien 1492 då de ställdes inför ultimatum, konvertera eller lämna landet.

Innan dess hade man redan på 1200-talet infört speciella kännetecken som judar tvingades bära, så kallade judeband. Judestjärnan var inte nazisternas uppfinning.

I pogromer mördades judar i ofattbara mängder, över 12 000 i Toledo, över 50 000 på Mallorca.

Ordern att lämna Spanien får år 1492 minst 150 000 spanska judar att ta sin tillflykt till framför allt Turkiet och Istanbul. När det kristna Europa stänger dörrarna erbjuder den muslimska världen en fristat.

Den som var mest irriterad på den judiska massflykten var en viss Christoffer Columbus som måste betala ockerhyra för sitt fartyg Santa Maria bara för att över hundratusen judar samtidigt också ville hyra sig en plats på ett fartyg.

Stora ofreden

Den ryska ockupationen av Finland 1714–1721 kallas ”Stora ofreden”.

Efter Sveriges nederlag i Poltava 1709 då hela den svenska armén krossades stod Sveriges östgräns vidöppen.

Peter den stores kosackhopar mördade, brände, våldtog och förslavade av hjärtans lust. Målet var att göra Finland till ett obeboeligt gränsland.

Alla som kunde flydde över Bottenhavet och Ålands hav. Bland annat tömdes Åland helt på invånare.

Också i Åboland och Österbotten blev det folktomt i skärgården då alla som hade tillgång till båt åkte till Sverige, som på den tiden var en del av samma rike. Man räknar med att 30 000 flydde, det var tio procent av Finlands hela befolkning på 300 000 invånare.

Vill man göra en jämförelse med Syrien i dag så var det också under Stora ofreden samhällseliten som flydde, de som hade råd att köpa sig en plats i en båt.

Hugenotter förföljs

De franska kalvinisterna, hugenotterna, förföljdes länge i Frankrike. Efter att i en period på 1600-talet ha haft en viss religionsfrihet återupptogs förföljelserna med full styrka 1685 på order av kung Ludvig XIV .

Över 300 000 hugenotter flyr Frankrike, främst till Amerika men också till Sydafrika, Nederländerna, Schweiz, Tyskland och England. Några tog sig också till Danmark och Sverige.

Först den franska revolutionen 1789 gav hugenotterna full religionsfrihet.

Annorlunda flyktingar

Emigranterna som tog sig till USA från Europa är ett annat slags flyktingar. Visst, många flydde ett religiöst och politiskt förtryck, framför allt irländare, men drömmen om ett bättre liv var det huvudsakliga motivet till resan.

I långa tider transporterades icke-önskvärda personer från Storbritannien till Australien. I Ryssland gick motsvarande trafik till Sibirien.

Men de som drabbades kan knappast kallas flyktingar. De var olika slag av fångar.

En del flyktingar kom aldrig i väg förrän de fängslades och mördades. Man räknar med att 1,3 miljoner armenier dog i turkarnas folkmord 1915–1917. Över 700 000 mördades på ort och ställe, cirka 600 000 under flykten undan turkarna.

Centraleuropas judar lyckades också fly i relativt liten skala undan Nazitysklands förintelse. Sex miljoner mördades, många skulle säkert ha flytt om bara grannländerna öppnat sina gränser, vilket de sällan gjorde.

Efter andra världskriget stod Europa inför en massiv flyktingkatastrof. De som främst drabbades var etniska tyskar, som hämnd för att nazisterna under kriget jagat så många andra folk på flykt.

Nu tömdes Ostpreussen (i dag Polen och Ryssland), Schlesien (i dag Polen), Sudetlandet (i dag Tjeckien), Bessarabien (i dag Moldavien och Ukraina), Donauschwaben (i dag Serbien), Gottscheer (i dag Slovenien), Transsylvanien (i dag Rumänien) och Bukovina (I dag Ukraina och Rumänien) på etniska tyskar.

Femton miljoner människor straffades för nazisternas brott och tvingades lämna trakter som varit deras hem i flera hundra år bara för att de talade tyska.

De kom till ett Tyskland som stod utfattigt och i ruiner efter kriget. Men tyskarna tog emot sina nya landsmän och delade med sig av misären.

Till de tomma husen i Ostpreussen och Schlesien flyttades nu miljoner polacker från det tidigare östra Polen som i sin tur tömdes för att ge plats åt nya invånare från Sovjet och Ukraina.

Karelen

Också Finland stod utblottat efter kriget 1944, men blev ändå tvunget att på några veckor omplacera 400 000 flyktingar från Karelen, Petsamo och Porkala.

Eftersom Finland på den tiden hade 3,8 miljoner invånare utgjorde de inhemska flyktingarna cirka tio procent av landets befolkning. Karelarna kunde trots det ganska smärtfritt omplaceras.

Som jämförelse anser vissa kretsar det nu vara övermäktigt för Finland att välkomna 15 000 syriska flyktingar, som antas vara på väg. 15 000 är en mängd som motsvarar 0,2 procent av landets befolkning.

Under de båda krigen 1939–1940 och 1941–1944 förverkligade Finland en av de mest udda flyktingoperationer världen skådat då 72 000 finländska krigsbarn sändes i säkerhet till Sverige.

Staffan Bruun

Intressant artikel om sociala medier

Aftonbladet 11.8.2014

Sociala medier ett viktigt vapen i propagandakriget

Många menar att den arabiska­ våren 2011 aldrig hade kommit till stånd utan sociala medier. ­Därför har den arabiska våren kallats­ "Facebookrevolutionen" eller­ "Twitterrevolutionen".

Via de sociala medierna kom människor i Egypten, Tunisien, Libyen och Jemen i kontakt med varandra. Där kunde de uttrycka sitt missnöje med hög arbetslöshet, ­fattigdom, polisiärt och militärt våld och allmänt politiskt förtryck. Men är det sant att upproret ­bara var de sociala­ mediernas förtjänst?

Det man kan säga är att det inte var de ­sociala medierna som grundlade revolutionen. Den tändande gnistan var den förtvivlade grönsakshandlaren i Tunisien som satte eld på sig själv när myndig­heterna förbjöd honom att sälja sin frukt.

En av dem som förnekar att det var de sociala medierna som skapade den arabiska våren är Mariam ­Kirollos, en ung egyptisk intellek­tuell och aktivist. Det är en myt, ­säger hon. "Det var ett folkligt ­uppror, inte några digitala demonstrationer. Jag vet för jag var där".

Man ska tro henne. Ändå skulle aldrig ett folkligt uppror ha kommit till och utvecklats så effektivt och målmedvetet om de ledande revoltörerna inte hade kunnat förmedla sitt budskap och sina bilder via ­sociala medier som Twitter, ­Facebook och mobiler – och nå så många.

Man ska dock ha i minnet att över 30 procent av den vuxna befolkningen i vissa av de här länderna var analfabeter. Väldigt få hade tillgång till internet och mobiler. ­Däremot var de desperata över det grymma förtryck de levde under.

Någon yttrandefrihet fanns inte. Med hjälp av statskontrollerade ­medier fick folket bara veta det ­diktatorerna ville ha ut.

Folk var trötta på arbetslöshet, fattigdom, att de aldrig kunde äta sig mätta, på polisens brutala metoder­ och på det allmänna förtrycket. Det fanns grogrund för en revolution och internet blev ett av flera instrument som förde ut ­budskapet att de förtryckta inte var ensamma.

Under den arabiska våren introducerades sociala medier som ett helt nytt verktyg i den psykologiska krigföringen. Ser vi på blodbadet i Gaza i dag och den Islamiska ­Statens (IS) våldsamma framfart i Irak, så är sociala medier det absolut­ viktigaste medlet i kampen om informationsövertaget. Kriget mellan Israel och Hamas i Gaza har (givetvis vid sidan av traditionella medier) ­kommunicerats över världen med hjälp av hashtaggar på Twitter.

Både palestinier och Israel har med stor framgång ­använt sig av Twitter i sin propaganda. Mest framgångsrika har palestinierna ­varit. Deras mest använda hashtag heter #gazaunderattack. Under juli månad användes den för 4,5 miljoner twitterinlägg.

Israels mest använda hashtag heter #israelunderfire. Den har ­använts i cirka 212 000 twitter­inlägg, alltså försvinnande lite ­jämfört med sin palestinska motsvarighet. Palestinierna har hittills vunnit propagandakriget om världs­opinionen. Betyder det att ­palestinierna även vinner kriget på ­marken och i luften. Nej.

Visst har omvärlden gråtit över fasansfulla bilder på slaktade palestinska barn, på vuxna skadade till oigenkännlighet och på den totala förödelse som ­Israels bomber har förorsakat i Gaza. På min egen blogg har jag lagt ut många dramatiska bilder från Gaza hämtade från just #gaza­underattack. Är ­bilderna äkta? Jag vet inte. Kanske. Förmodligen. Men man ska komma ihåg en sak.

Krigets första­ offer är alltid sanningen.

Elisabet Höglund

Mot alla odds

FN har gjort ett spel för att man lättare ska förstå vad en flykting kan tvingas ta sig igenom för att komma till ett tryggare land.
Spelet "Mot alla odds" hittar ni här:
http://www.motallaodds.org/

Skuldklockan

Finlands statsskuld ökar hela tiden, besök velkakello.fi för att se Finlands lån i realtid.

Varför måste Finland låna pengar? Har du nytta av de lånade pengarna? När och hur?

Passa dessutom på att repetera begreppen ränta och amortering!

hbl 19.8.15 Läs och lär, har ni liknande erfarenheter från trafiken. Diskussion i klassen.

Instuderingsfrågor i ekonomi

Instuderingsfrågor i ekonomi (Forum 9, s. 67-137)

s. 68-87
1.  Vilken funktion har pengar?
2. Hur får finländarna sina pengar? Vad är inkomstöverföringar? Ge exempel på kapitalinkomster.
3. Förklara skillnaden mellan fasta och rörliga utgifter. 
4. Vad händer om man låter bli att betala en räkning? Vilka följder får det för den som borde ha betalat räkningen? 
5.  Varför ska man undvika att ta snabblån? Vad innebär det att köpa på kredit?
6. Vad menas med att man finansierar ett köp? Beskriv på vilka olika sätt man kan finansiera ett köp. Finns det några fördelar respektive nackdelar med de olika finansieringsformerna?

 s. 88-93
7.  Vad menas med lån, ränta, amorteringar?
8.     Vilka olika sorters räntor talar man om?
9. Skulle du gå i borgen för någon? Motivera ditt svar! 
10.  Vad är en obligation?
11.  Vad är en aktie och vad menas med dividend? Vilka fördelar och nackdelar finns det om man sparar i aktier?
12. Ge exempel på andra placeringsobjekt än de som nämns i uppgifterna ovan.

s. 94-105
13.  Förklara begreppen: arbetsavtal, arbetsuppgifter, prövotid, uppsägningstid, arbetsintyg, arbetsbetyg, kollektivavtal, permittering.
14. Enligt lagen ska alla arbetstagare behandlas jämlikt. Fungerar detta i Finland? Motivera.
15. Vad är en fackförening? Vilken nytta har en arbetare av att vara medlem i en fackförening? 
16. Förklara orden entreprenör, näringsfrihet och franchisingföretag. Varför är entreprenörerna viktiga för Finlands ekonomi?
17. Förklara kort skillnaderna mellan firma, öppet bolag, kommanditbolag och aktiebolag. Ge exempel på ett andelslag.

s. 108-118
18. Förklara begreppet grundbehov med hjälp av exempel. Vad menas med produktionsfaktorer?
19. Hur bestäms en varas pris? Förklara begreppen utbud och efterfrågan.
20. Hur förändras priset på en vara om utbudet stiger respektive sjunker?
21. Sjunker eller stiger utbudet på en vara om priset stiger? Förklara med exempel.
22. Finns det några varor som är mera konjunkturkänsliga än andra dvs. säljer bättre, sämre eller oberoende på hur det ekonomiska läget?
23. Ge minst tre exempel på saker som påverkar oljepriset. (Rutan s. 111)
24. Vad menas med BNP och BNP/capita?  Varför är BNP som mätinstrument osäkert?
25. Vilka positiva och negativa följder har ekonomisk tillväxt?
26. På vilket sätt kan penningvärdet förändras? (Vilka konjunkturer talar man om?
27. Vad menas med inflation och vad kan orsaka en inflation? Vilka är följderna av inflation?
28. Förklara vad deflation innebär. Är det vanligt?
29. Kan Finland revalvera eller devalvera? Vad menas med det?
30. Vad är konjunkturväxling?
Extra: Vad menas med marknadsekonomi, planekonomi och blandekonomi?

s. 119-127
31. Vad är globalisering? Varför påverkar t.ex. ekonomiska svårigheter i Ryssland den finska ekonomin?
32. Förklara bytesbalans och handelsbalans.
33. Vad innebär det att valutakursen flyter?
34. Hur påverkar en höjning av eurons värde i jämförelse med den ryska rubeln handeln mellan Finland och Ryssland?
35. Varför produceras många varor i utvecklingsländer? Vilka följder har detta för produktens pris och u-länderna? Vad är Kinafenomenet?
36. Ge exempel på globaliseringens negativa följder.
37. Förklara skillnaden mellan import och export. Varför skall de balansera?
38.  Varför byter länder varor och tjänster sinsemellan?

s. 128-137
37. Vad innebär ekonomisk politik och finanspolitik?
38. Vad kan/bör staten göra om utgifterna är större än inkomsterna?
39.  Vad menas med ekonomisk tillväxt? Vad är fördelarna resp. nackdelarna med ekonomisk tillväxt? Hur kan Finland nå ekonomisk tillväxt?
40. Vilka olika arbetslösheter finns det och varför kan vi inte lita på arbetslöshetstatistiken?
41.   Vilka olika möjligheter finns det att påverka konjunkturerna? Varför är det så svårt att göra rätt åtgärd vid rätt tillfälle?
42. Vad menas med styrd prisbildning? Vad är fördelarna respektive nackdelarna med styrd prisbildning?
43. Vad menas med monopol? Ge exempel.
Uppgifterna 42 och 43 kan finnas på andra sidor än 128-137.

Läs mer på SO-rummet:
Läs om ekonomi och handel, BNP och räntor här
http://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/ekonomi-och-handel#
Samhällsekonomi, konjunkturer och olika ekonomiska system
http://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/ekonomi-och-handel/samhallsekonomi#
Globalisering och internationell handel:
http://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/ekonomi-och-handel/internationell-ekonomi-och-handel#
http://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/globalisering#

Artikel med många termer i nationalekonomi

Wahlroos: Tio myter om marknadsekonomin

1 min

Wahlroos om negativ ränta

Finansmannen Björn Wahlroos fortsätter sitt korståg mot alla dem som vill sätta käppar i hjulet för den fria marknadsekonomin. I sin nya bok Talouden kymmenen tuhoisinta ajatustaargumenterar han mot skattehöjningar, aktiv finanspolitik och inkomstutjämning. Caj Rönning har läst boken.

Den här gången riktar Wahlroos sin kritik mot professionella nationalekonomer som aktivt förfäktar statligt ingripande i ekonomin. Det är inget nytt när det gäller Wahlroos, men i denna bok är kritiken mera systematisk och underbyggd än tidigare. 

Wahlroos har noterat att det efter finanskrisen 2008 ordnades en mängd konferenser och diskussioner om orsakerna till krisen. Kritiska böcker skrevs om krisen, men enligt Wahlroos var de flesta ute på villovägar. "Dejourerande sociologer och ekonomer som hamnat på ett sidospår märkte att de hade blivit efterfrågade som talare. 

En av de nationalekonomer som får mest kritik är Nobelpristagaren och New York Times-kolumnisten Paul Krugman. Wahlroos verkar ställvis riktigt förbannad på Krugman, bland annat för den svidande kritik som Krugman levererade mot dåvarande EU-kommissionären Olli Rehn.

Frågan gällde den svångremspolitik som Rehn förfäktade i kommissionen. Wahlroos tröstade ”sin vän” Olli Rehn: ”Bry dig inte om Krugman. Du är på rätt spår, men av fel orsak.” Till saken hör att Rehn betraktar sig själv som keynesian.

Finanspolitiken är verkningslös

I det första kapitlet presenterar Wahlroos ”den troligen mest inflytelserika ekonomen” John Maynard Keynes. Han beskriver ett par av de centrala idéerna i Keynes ”Allmänna teori”, bland annat att en ekonomi med hög arbetslöshet lider av för liten totalefterfrågan och att situationen kan rättas till genom ökade offentliga utgifter från statens sida. 

Downshifting stjäl samhällets framtid.

Men Wahlroos ser inte Keynes teori som en allmän teori, utan ett specialfall. Hur som helst blev keynesianismen allmängods bland nationalekonomer världen över och stod sig till 1970-talet, då den åsidosattes av den "nya klassiska ekonomin”. Nu har keynesianismen fått ett uppsving igen.

Wahlroos argumenterar att en skuldfinansierad finanspolitisk stimulans inte fungerar, utan den enda effekten blir att skuldsättningen ökar. Därför borde man sluta upp med den genast och i stället få balans i ekonomin genom spar- och åtstramningspolitik.

Lätt att höja skatter

En aktiv finanspolitik leder till att statsskulden växer. Det är inget problem så länge den hålls inom rimliga gränser och är hanterlig. Men i många länder har statsskulden som andel av BNP vuxit till närmare och till och med över 100 procent. I Finland är skuldsättningsgraden 60 procent, i Grekland är den 175 procent. Det finns två sätt att minska statsskulden: genom att öka intäkterna eller skära ner utgifterna (eller en kombination av dem).

Wahlroos anser att de inte är symmetriska. Det är alltid bättre att minska utgifterna än att höja skatterna. Wahlroos utgångspunkt är att beskattningen alltid är av ondo, eftersom den förändrar vårt beteende så att vi konsumerar mindre än vad vi skulle göra utan skatter.

Höga inkomstskatter, förmögenhetsskatter och kapitalskatter skapar snedvridningar som gör att ekonomin fungerar sämre. Den enda skatteform som ger staten inkomster enligt skattens storlek är konsumtionsskatter, till exempel moms. Också fastighetsskatten ger bra avkastning om den inte är för hög, menar Wahlroos.

När det gäller politik är nedskärningar och skattehöjningar asymmetriska. Det är mycket svårare att ta bort fördelar än att höja skatter. Wahlroos har i det här kapitlet ett intressant resonemang om valet av boningsort. Synd att han inte går närmare in på sina egna bevekelsegrunder när det gäller flytten till Sverige.

Ojämlikhet är bra för tillväxten

Den allmänna opinionen förhåller sig ganska välvilligt till rika, lättjefulla aristokrater och man ser dem som oförargliga representanter för en fascinerande svunnen tid, skriver Wahlroos. Tidigare var de som ärvde sin förmögenhet jämlikhetsivrarnas huvudfiender. Numera är huvudfienden den framåtsträvande nyadeln (!), det vill säga proffs och chefer inom näringslivet och finansbranschen.

I boken tar Wahlroos upp den franske ekonomen Thomas Pikettys bok Kapitalet under det tjugoförsta århundradet. Egentligen skulle Wahlroos ha velat lämna boken åt sitt öde, men befarade att han hade beskylls för att ha sidsteppat ett viktigt diskussionsinlägg.

Pikettys ”Kapitalet”

Wahlroos medger att utvecklingen i USA har gått som Piketty framställer den, det vill säga att ojämlikheten minskade från början av 1900-talet fram till 1970-talet, men efter det har den ökat. Däremot får Piketty kritik för att inte beakta att inkomstskillnaderna globalt har minskat då över en miljard människor har kommit bort från fattigdom.

Enligt Piketty är den genomsnittliga avkastningen på kapital (r) större än den genomsnittliga ekonomiska tillväxten (g), r>g (läs mera här). Detta leder till ökade inkomstskillnader, menar Piketty.

Men Wahlroos hävdar att ökade inkomstskillnader inte beror på att r>g, utan på att en livskraftig kapitalism och fungerande finansmarknader har gjort det möjligt att de mest begåvade kan utnyttja sitt humankapital och bli rika.

En jämn inkomstfördelning minskar risktagandet i samhället och utan risktagning tappar den ekonomiska tillväxten tempo eftersom investeringarna blir mindre eller uteblir helt. Det här skadar de fattiga eftersom ekonomisk tillväxt är det bästa sättet att förbättra de fattigas situation, skriver Wahlroos.

Vad är inflation?

Deflation är alltid och överallt ett monetärt fenomen.

Den vanliga uppfattningen är att inflation är en ökning av den genomsnittliga prisnivån under ett år. Det här duger inte för Wahlroos. Han kritiserar Europeiska centralbanken för att sprida denna uppfattning. För att få fram sin poäng beskriver han i läroboksaktig stil vad pengar är. 

Wahlroos använder kvantitetsteorin för att bevisa att inflation är att penningvärdet minskar, det vill säga att pengarnas köpkraft minskar. Deflation innebär att pengarnas köpkraft ökar. Inflation har inget att göra med produktpriser, och ECB:s snack om nationella inflationstal är enligt Wahlroos enbart enfaldigt.

Effektiva marknader och monopol

Wahlroos presenterar den effektiva marknadshypotesen som gav Eugene Fama Nobels ekonomipris 2013. Hypotesen är omstridd, men Wahlroos försvarar den och hävdar att många kritiker har missuppfattat den. 

Marknaderna fungerar någorlunda effektivt när en del av oss vill bli rika.

Wahlroos skriver också att monopol och monopolistisk konkurrens inte är särskilt betydande fenomen i modern kapitalism. Effektivitetsförlusterna av monopol är försumbara, skriver han med hänvisning bland annat till forskning.

Wahlroos beskriver i ett kapitel hur aktie- och andra marknader har utvecklats och hur eufori och bubblor uppstår. Han tecknar en bild av utvecklingen i Norden på åttiotalet och händelserna som ledde till finanskrisen 2008 och hur krisen slutligen sköttes i USA. 

Negativa räntor

Wahlroos anser att det är en myt att räntorna inte kan sjunka under noll. Varför han lyfter upp frågan som ett problem förstår jag inte riktigt. Frågan är rykande aktuell, men få kan väl i dagens läge förneka möjligheten att räntorna kan vara negativa. Kapitlet om negativa räntor är i mitt tycke det mest intressanta i boken. 

Wahlroos ser många fördelar med negativ ränta. Centralbankerna är inte längre bundna till nollräntegolvet utan kan använda negativa räntor för att förstärka penningpolitiken. Men här finns ett problem: folk kan alltid hålla sedlar och därmed undvika att betala för att ha pengar på kontot.

En lösning är en ekonomi utan sedlar och mynt. Negativa räntor kan däremot anpassas till elektroniska pengar. I ett första skede borde centralbanken dra tillbaka alla stora valörer, eftersom de blir de mest efterfrågade. Det skulle ha en annan fördel: det skulle bli svårare för kriminella att använda stora sedlar som betalningsmedel och för penningtvätt.

De kvantitativa lättnader (att pumpa in likviditet i ekonomin) som både Fed och ECB genomför får grönt ljus av Wahlroos. Han efterlyser till och med större sänkning av bankernas depositionsränta (nu -0,20 % inom eurozonen) för att de nya pengar som skapas av obligationsköpen inte skall rinna tillbaka till ECB.

Äganderätten central i miljöfrågor

I kapitlet om miljöpolitik skriver Wahlroos att fiskeri, miljö och kapitalism har varit en svår ekvation. Orsaken är att ingen äger fisken i haven. Det samma gäller alla allmänningar. Utan äganderätt överexploateras allmänningarna.

Wahlroos ger kaviarproduktionen som exempel. Efter Sovjetunionens sönderfall inleddes ett intensivt störfiske för att få mera av den eftertraktade kaviaren ut på exportmarknaden. Privata bolag rovfiskade tills stammarna hade minskat drastiskt. Dessutom minskade både tillgången och kvaliteten på kaviar. 

Under Sovjetunionens tid hölls stammarna intakta på grund av kontrollen. Staten fungerade som ”ägare” till vatten- och fiskresurserna. Det är intressant att Wahlroos i det här fallet ser Sovjetunionens förvaltning av resurserna som en bättre lösning än den råa kapitalism som uppstod efter sönderfallet. Men förklaringen ligger i marknadens logik, att äganderätten och handeln alltid styr så att alla parter kan bli nöjda. 

Det är inte kapitalismen som är orsaken till utarmningen av naturresurserna, utan det är det gemensamma ägandet. Alltså kunde problemen lösas genom att någon äger resurserna, som sedan kan säljas till dem som är villiga att köpa.

Penningpolitiken viktig

I princip har centralbankerna två uppgifter. För det första ska de se till att inflationen hålls vid inflationsmålet. För det andra ska centralbankerna upprätthålla stabilitet inom finansmarknaderna. Om inflationen är för hög eller för låg måste centralbankerna reagera. Samma gäller om det uppstår en situation där banksystemet är hotat. 

Wahlroos anser att centralbankerna visserligen i första hand ska sköta om prisstabiliteten, men de ska också ha en roll i att påverka den ekonomiska tillväxten på kort sikt. Det här har man förstått i USA, men inte i Europa. ECB är enligt Wahlroos allt för hårt bundet till sin enda penningpolitiska uppgift: att vakta inflationen.

Tyvärr har Wahlroos lämnat bort en analys av hur de kvantitativa lättnaderna i penningpolitiken påverkar inflationen. Inflationshökarna i USA har i åratal varnat för att de massiva köpen av statsobligationer leder till hyperinflation av samma klass som under Weimarrepubliken. Tills vidare har vi inte sett sådana effekter.

Ett par reflektioner

Björn Wahlroos bok försvarar marknadsekonomin kraftigt. Man behöver inte nödvändigtvis vara av samma åsikt som Wahlroos för att konstatera att han har skrivit en intressant bok om ekonomi. Wahlroos har vinnlagt sig om att göra svåra resonemang begripliga. Bara på ett par ställen är boken svårläst, men det kan bero på översättningen, som på det hela taget är bra. Boken är välskriven och de många exemplen lättar upp läsningen.

Men Wahlroos mission är så stark att han ställvis glömmer bort eller medvetet utelämnar forskning som inte är helt i linje med hans tänkande. Så sker till exempel när det gäller finanspolitikens effekter. Det finns en hel del forskning som har gjorts inom OECD och IMF (av t.ex. chefekonomen Olivier Blanchard) som visar att finanspolitisk stimulans har positiva effekter på tillväxten.

Boken är skriven på engelska och översatt till finska. Den kommer ut på på svenska på Albert Bonniers förlag i maj under namnet De tio sämsta ekonomiska teorierna - från Keynes till Piketty. Tyvärr saknar den både sak- och namnregister.

Här är de tio myter som Wahlroos vill slå hål på i sin bok:

1) Inbesparingar stryper den ekonomiska tillväxten
2) Kapitalismen leder till en utarmning av naturresurserna
3) Underskotten sköts med skattehöjningar
4) Inkomstskillnader är illa för den ekonomiska tillväxten
5) Inflationen innebär att konsumentpriserna stiger
6) Marknaderna fungerar inte effektivt
7) Räntorna kan inte sjunka under noll
8) Det finns inga fria marknader
9) Det är lätt att hindra eufori, panik och krasch
10) Centralbankerna borde enbart bekämpa inflationen 

Björn Wahlroos: Talouden kymmenen tuhoisinta ajatusta. 367 sidor. Översättning: Juhana Rossi. Otava. Keuruu 2015. 

Källa: Yle.fi 12.3.2015
http://svenska.yle.fi/artikel/2015/03/12/wahlroos-tio-myter-om-marknadsekonomin